Jag har kommit på det att jag har 2 beroenden. 1 vill jag bli av med men inte det andra. Det är nämligen så att jag älskar böcker. Fantasi, verklighets baserade, sagor. Ja, allt möjligt. Kan t.o.m läsa deckare. Vissa är skit bra andra inte.

Men jag älskar böcker.. Det är som jag skrev i ett annat inlägg att jag skulle vilja ha ett rum fullt av böcker.

Just nu har jag ca 144 böcker. Men då fattas de. Har jag fastnat för en bok o det finns flera delar så vill jag självklart ha resten. Jag vill ha alla Harry Potter böcker, även alla Eragon böcker, Stieg Larsson´s böcker (män som hatar kvinnor). Jag har alla Narnia böcker fast alla i 1.. Det är alltså 7 i 1 bok.

Nu idag så köpte jag bok 1 av 3. Alla heter De utvalda. 1:a boken heter Tankeläsaren. Ska bli spännande att läsa den för den "låter" väldigt bra. Vill ju självklart ha dom 2 andra oxå.

Jag skulle kunna gå runt i en bokaffär en hel dag o handla på mig hur mkt böcker som helst. Om jag verkligen hade pengar.

Om ni har nå tips på nå bra böcker som ni läst eller hört talas om så skulle de uppskattas om ni kunde skriva en liten kommentar..

Japp jag använder kommentaren som typ alla andra. Men jag är verkligen helt slut.

Har ont i hela kroppen o känner mig allmänt död. Fy fan säger jag bara.

Denna vecka har det inte hänt så mkt. Eller det beror väl på hur man ser det. I måndags så var jag hemma för att Melissa hade feber i söndags o dom ska ju ha en feberfri dag innan dom får komma tillbax till dagis. Sen i tisdags så hade jag migrän hela dagen så då kunde jag inte heller jobba.

Men i onsdags kom jag iväg o jobba. Fan så härligt de va. Kul oxå, jag o Sandra började med ett badrum o det blev nästan helt klart i torsdags. Cleo var hemma onsdag,torsdag o idag för att han hade 39.9 i onsdags o lite mindre i torsdags.. Så Timo var hemma med honom så jag kunde jobba. Skönt faktiskt.

Men idag var jag oxå hemma o Melissa fick välja sj om hon skulle på dagis eller inte. O det ville hon. Kan förstå det då dom gick på teater.

Men nästa vecka ska jag verkligen jobba. Då är barnen hos sina fäder o de ända som kan hindra mig då är min rygg o migrän. Men jag ska ändå jobba.

Idag så passade jag o Timo på att åka o handla för vi hade absolut ingen mat hemma. Självklart så var Cleo med. Köpte ett par nya skor till Cleo oxå. Men foder i. O han skulle absolut ha dom idag, trots värmen. Men men.. Så kan de va.. Sen så åkte vi hem o la Cleo en stund. Slutade med att även jag somnade. Helt underbart skönt.

Cleo´s skor. Ska iväg dit med Melissa oxå, hon var ju inte med idag o jag vet inte exakt vad hon har för storlek samt att jag vet inte vad hon vill ha för skor. Så de kändes lite dumt att köpa ngt.

Just nu vet jag inte vad som händer. Timo sitter framför en dator o jag vid en annan. Sitter även o kollar på tv. Barnen ligger o sover. Vet inte ens vad vi ska hitta på imorgon. Men vi får se..

Blev så ledsen o besviken igår. Hade skrivit ett inlägg om lite allt möjligt så när jag skulle spara de så stod de att jag hade blivit utloggad så allt bara försvann.. Fan vad galen jag blev. Så jag orkade inte skriva det igen.

Jag har mer o mer tänkt på en sak. På hur mitt drömhus skulle se ut.

Jag skulle vilja ha ett rum fullt av böcker där jag kan slappna av o bara läsa som jag sj vill o mysig belysning o en bekväm fotölj eller en soffa. + att jag skulle vilja ha en sterio där jag kan lyssna på musik medans jag läser.

Jag skulle vilja ha plats i hela huset för ljuslycktor. Fina tavlor med kort på barnen, min familj. Jag skulle vilja att barnen har egna rum. Sen skulle jag vilja ha ett stort o mysigt sovrum.

I köket skulle jag vilja ha en köks ö eller som en bardisk. Det ska vara mkt utrymme i ett kök.

Men framför allt vill jag att de ska vara mysigt o att man verkligen kan känna sig hemma när man kommer hem. Disk- o tvättmaskin vill jag oxå ha men de brukar man när man bor i hus. Jag vill att de ska finnas en ganska stor tomt så barnen kan leka o jag kanske kan odla potatis, sallad o annat. Kryddor skulle jag vilja odla. Jag vill att de ska finnas en ganska stor altan. Haha.. Det är mkt jag skulle vilja, frågan är om man hamnar där. Att man kommer att bo i ett hus.

Jag vet inte men de återstår o se. Nu har jag inte tid att sitta här då jag ska gå o diska.. Vill inte men de måste göras..

Sitter ute på balkongen o försöker spela lite på fb vilket inte funkar så bra på min lilla cp dator.. Fan vad jag önskar att jag fick en ny... Men jag får vackert vänta på att jag får jobb. Då ska jag fan köpa en ny.. Den här håller ju på att rasa ihop. Den är seg o det spelar ingen roll vad jag gör. Blir minst sagt galen.

Får låna älsklingens dator en snabbis sen.. Haha..

Idag vet jag inte vad som händer. Just nu sitter jag som sagt på balkongen med mitt kaffe o njuter av bra musik som grannen spelar. Rock.. O det underbara vädret. Det är faktiskt skönt ute idag. Frågan är bara vad man ska hitta på. Känner ju inte direkt att man vill sitta inne hela dan. Men men.. Man får se vad som händer. Idag kommer ju Sandra o resten av gänget hem från en kryssning. Kanske ska över till dom en sväng. Nej jag vet faktiskt inte. Den 17:e ska jag på kryssning o jag behöver inte betala för någonting. hihi.. Om jag inte ska dricka på båten alltså.. Men resan till båten, själva kryssningen, buffe o hemresan behöver jag ej betala.. Hihi.. Ska bli riktigt kul faktiskt.

Jag har dock ingen aning om vilket båt vi ska åka. Men de märker vi. Jag ska åka med Lotta (Nickes syster) alltså Melissas pappas syster. O hennes älsta dotter + en av hennes kompisar. Ska bli riktigt kul. Kul att Lotta ville ha med mig.

Men o andra sidan så Lotta har alltid varit en person jag har kunnat vända mig till om de varit något o jag hoppas att hon vet att hon kan vända sig till mig om de skulle vara något. För de har jag sagt.

Nej nu vet  jag inte vad jag ska hitta på o skriva. Idag ska jag i alla fall försöka tvätta fönstrerna som Timo har tjatat på mig att jag ska göra o jag har lovat att jag ska ta de. Går bara inte så bra.. Haha..

När ni läser detta så ligger jag i sängen o sover.

Jag måste säga att jag är stolt över mig själv. Jag har klarat alla proven jag har haft hittills. Utan att göra ett ända omprov. Då menar jag verkligen alla. Som jag har haft sen jag började utbildningen. Det bevisar för mig själv att jag kan. Jag kan om jag verkligen vill. Jag hade kunnat klara grundskolan o gymnasiet om jag bara hade velat. Jag hade kunnat tagit ett sabbats år när jag fick Melissa. Men nej, jag orkade inte. Att ha varit med om mobbning i nästan hela sitt liv, både ute o i skolan kan få en att tappa lusten till allt. Jag ville inte mer. Jag har aldrig varit en populär tjej. Jag kommer nog aldrig att bli det. Samtidigt så är det inget jag har velat. Jag har bara velat bli accepterad. Som den jag är. Inte ens idag blir jag de. Aldrig att jag har kunnat vara helt o hållet mig själv. Jag tror inte att någon skulle stå ut med mig.. haha..

Nej men mkt som jag är, är jag. Men mkt har jag oxå fått ändra på med årens lopp. Men det känns underbart att veta att jag är inte så dum i huvudet o ful som många har sagt i alla dessa år. Jag blir snart 24 år gammal o jag har klarat mig bra. Jag har 2 underbara barn. O faktiskt så känner jag idag att jag skulle vilja ha fler barn. Men inte idag. Idag mår jag bra som det är. Idag klarar jag mig alldeles bra med dom 2 underbara barnen jag har. Visst att jag önskar på sätt o vis att visa saker kunde ha hållt sig där det va. Men samtidigt så kanske inte jag skulle ha mått bra.

Ibland känner jag att jag kanske inte skulle ha börjat på utbildningen. Kanske hade jag stannat hos Nille då? Men samtidigt så hade jag aldrig träffat varken Timo eller Sandra då. O Timo är ingen jag ångrar. Det är ångrar ang de är att jag var tvungen att såra en av dom personerna som jag tycker som mest om. Som fortfarande betyder mkt för mig. Men kärleken med Timo är helt underbart. Kontakten med hans familj o all hjälp jag/vi får. Den går inte att beskriva med ord hur mkt jag uppskattar. Den betyder otroligt mkt för mig. O kärleken jag känner till Timo är annorlunda, underbar o en utmaning.

Men det känns bra att veta att jag har klarat mig, jag har inte dom tankarna att ta livet av mig längre. Att jag inte har dom tankarna att göra illa mig. Om så bara lite grann eller helt o fullt. Jag har varit med om mkt i mitt liv o massor som jag inte tänker ta upp här i bloggen. Men det tillhör det förflutna. O jag har gått vidare. Jag mår bra. Jag älskar mitt liv. Jag är på väg att få jobb, slippa gå på soc. Ja allt är underbart. Visst mitt liv är inte perfekt. O det kommer nog aldrig vara det. Men jag tycker om det. Jag har mkt att se fram emot.

Jag är glad att jag har mina syskon som jag har kunnat prata med, som har stöttat mig på sina sätt. Men jag älskar mina syskon. Jag är även glad att jag har fått sånt stöd från så många när jag mådde dåligt här i början av veckan. Tack..

Spec till en person som inte känner mig så bra. Tack Emmelie för dom värmande orden.

Nej, detta inlägg blev längre än vad jag trodde, men jag vet att jag är stark o har jag klarat mig så här långt så klarar jag mig längre än så..

Som rubriken säger. Vad är det vi förväntar oss av våra pojkvänner/flickvänner? Vad förväntar vi av dom när man blir sambor? Vad förväntar vi att dom ska göra i hemmet? Med barnen om man har något?

Jag har setat o kollat på en film där som vanligt killen skämmer bort tjejen med allt.

Jag skulle inte vilja ha en sån, visst vill man bli lite bortskämd men inte allt för mkt. Kanske är de så att jag känner att jag inte kan ge något tillbax. Jag vet inte. De ända jag vet är att jag faktiskt skulle vilja ha hjälp i hemmet. Alltså med städning o kanske diskning. Hjälpa mig att ta hand om barnen. Eftersom att Timo inte kan laga mat så är det jag som gör de. Men han hjälper mig med så mkt annat. Han leker med barnen medans jag lagar mat, då barnen oftast är grinigast o Cleo som bara vill vara i famnen. Så tar Timo dom o leker. Sen är de mat o han är med o lägger dom..

Han dammsuger oxå, kanske inte så ofta som jag skulle vilja men o andra sidan så har jag planer på att sluta röka snart så de kommer nog vara väldigt städat här då. Men fortfarande så visst, det finns en del man faktiskt vill eller kräver att den andra parten ska hjälpa till med.

Men jag skulle aldrig hålla på som vissa andra tjejer som jag har känt eller vet om. Jag tror inte att tjejer jag känner nu är sådana. Men i alla fall, det finns dom som tycker att deras partner ska komma hem med blommor, köpa kläder åt dom när dom är ute någonstans, att man ska bjuda på middag, köpa smycken. Ja det finns mkt som vissa kräver att den andra parten ska köpa eller fixa.

Om någon vill bjuda mig på middag så är jag glad, köpa smycken, ge mig blommor. Men det är inget jag kräver. Är det något som jag verkligen vill ha så kan jag köpa det själv.. Visst jag tycker om att ge saker till andra men det är mitt eget val. Jag kräver inte att jag ska ha något tillbax. Jag tycker/kräver inte ens att någon ska köpa något till mig när jag fyller år heller. Men det är bara så jag funkar.

Jag uppskattar verkligen när jag får något, men jag ger mer för kopplimanger o uppskattning för vad jag gör än vad jag vill ha matriella ting. Men de är så jag funkar!!

FAAAAAAAAANNNNNNNNNNNNN!!

Fick precis veta att jag bara får 3500 av soc o jag har räkningar på nästan 7 tusen.. + att man gärna vill ha mat.. Hur fan ska jag lösa detta. Ingen som känner att dom vill hjälpa till. Jag vet fan  inte vad jag ska göra. Suck. + att jag får hem barnen på söndag o jag vill ju att dom ska ha mat. Allt kan jag säga känns hopplöst..

Jag kan ju säga så mkt att just när jag känner att allt håller på att bli bättre, mitt mående, självkänsla ja allt så blir man fan krossad igen!!

Annars så har vi gjutit krukor idag, slutade ca 12..

Jag har klarat 2/3 prov som jag har gjort. De 3 vet jag ingenting om än. Så vi får se. Krukan kommer min syster att få. O jag hoppas att hon blir nöjd över den. Det var ett jävla piller med den kan jag ju säga.. haha..

Nej jag är så irriterad just nu att jag inte vet vad jag ska skriva så ha de bra!

Jag vet inte om jag börjar blir deprimerad men när jag sitter själv så börjar mina tankar gå. O dom mesta handlar om barnen.

3 ggr idag har jag funderat på om jag ska ge fulla vårdnaden om mina barn till Nille o Nicke. Absolut inte för min skull för jag vill ha mina barn hos mig. Utan mer för deras skull. Det känns som att jag är världens sämsta mamma. Det känns som att jag bara gapar o skriker åt dom. Nu vet jag att så är inte fallet men känslan. Känslan att inte vara någon bra mamma känns inte bra.

Jag tar på mig allt gällande mina barn, jag skulle kunna gå genom eld o vatten för dom. Men när jag hör o ser hur mkt som saknar sina fäder när dom är här så känner jag mig bara elak. Jag känner mig hemsk för att ha lämnat deras fäder. Trots att jag inte mådde nå bra. Men jag hade kunnat stanna. Stanna så barnen hade mått bra. Jag vet att dom har det jätte bra hos sina fäder men jag är inte lika säker på att dom har de bra hos mig. Dom är glada, busar o äter o sover bra men... Nej jag vet inte..

Jag vet inte vad jag tänker eller vad jag vill. Jag känner mig bara väldigt otillräcklig. Om jag skulle ge fäderna hela vårdnaden så vet jag att det är något jag skulle ångra. Jag älskar mina barn.. Jag älskar dom mer än livet. Utan dom så vet jag inte alls hur mitt liv sett ut.

Jag vet inte varför alla dessa tankar kommer nu. Jag känner mig bara allmänt ledsen. Att jag önskar att jag kunde göra mer för barnen.

Jag känner mig inte deppig ang utbildningen eller så.. Men just gällande barnen. Jag vet inte vart de kommer ifrån eller varför jag tänker så.. Just nu känns det som att jag inte heller har någon att vända mig till. 1 person som jag absolut vill prata med är uppe i Åre. Mamma? Ja men jag vill inte prata i telefon. Jag vill sitta öga för öga o prata.

Nej jag vet inte vart jag ville komma med detta. Bara skriva antar jag..