Jag hatar att försöka skriva ett CV.. Jag har inga referenser, inte jobbat något förutom praktik.

Jag har lixom inte så mkt jag kan skriva för att någon ska nappa på att anställa ju just mig. Ett personligt brev är lite lättare. Men det är ju inte många som anställer som bara vill ha det utan dom vill ju ha referenser, dom vill ha ett Cv och dom vill ha oftast en med körkort. Känns som man har hamnat i ett ekorrs hjul. Man kan sällan få ett jobb utan körkort men jag kan inte ta ett körkort om jag inte har ett jobb..

blir så less..

Inte fan är det lätt inte..

Men man måste ju försöka, det bästa man kan..

Men jag blir less på folk som tror att det är så jävla lätt. Bara för att vissa har personer som tjatar efter dom, erbjuder bättre löner osv bara dom kommer till den arbetsgivaren så betyder inte det att de är så lätt för alla. Likaså dom som har kontakter, det är klart att de går bättre för dom. Men för oss som inte har kontakter, eller känner att vi vill "uttnytja" våra kontakter har det inte lätt. Visst det är som en bekant skrev till mig att det finns massor av jobb där ute. Jo visst men vem säger att dom vill ha just mig? Jag har varit på arbetsintervjuer men jag har inte fått ett samtal att det är just mig dom vill ha. Att jag får komma på provantsällning. Ingenting..

Fan jag skulle bli jätte glad om jag bara fick timanställning, deltids jobb, bara någonting. Men jag har fortfarande inte fått något napp.. Men jag försöker, jag kämpar.. Och tänker fortsätta kämpa och hoppas på det bästa..

Att man har glömt att de är så härligt att gå ut o gå med en hund.
Det är helt underbart. Fan jag saknar att ha hund. Jag har aldrig haft hund men jag hade en typ inneboende förut med hund. Jag gick upp med henne på morgonen, gick ut o gick.. Det var helt underbart.. Skönt, spelade ingen roll om det ös regnade, var kallt eller blåste som fan men det var så skönt att komma ut på morgonen och alla andra promenader. Glädjen man ser när man bara har varit borta i några få minuter. Den glädjen går verkligen inte att ta miste på.
Jag har alltid, i hela mitt liv ända sen jag var liten älskat hundar. Min farbror o faster hade ju en hund vid namn Skipper och han var min bästa vän. Äskande honom så mkt. Men han blev 14 år gammal och blev blind o massa andra problem så honom fick dom ta bort. Skit vad jag grät..
Men de är som de är.. Men jag har fortfarande haft turen att ha haft folk runt omkring mig som haft hund.
Och idag är jag hundvakt till en underbar hund, vid namn Pim..

Sitter uppe och väntar på att hunden som jag ska vara hundvakt till kommer. Trött som ett as är jag..
Jag hade kunnat ligga i sängen en stund till men eftersom jag vet att något är på gång så vaknar jag alltid innan klockan ringer. Sen ligger jag i sängen och blir rastlös.. Melissa sover fortfarande så hon har de bra. Se när hon vaknar..
Idag har jag på mig min nya mys dress.. Och nej de är ingen jävla one pis eller hur dom stavas.. Jag tycker ej om dom.. Utan de är en 2 delad dress.. Den är verkligen jätte skön :)
Här kommer en ego bild..