Nu har jag gjort något fel igen, känns som att allt börjar om igen.

Trodde att allt var bra mellan oss, trodde allt hade löst sig. Vilket misstag. Se vart detta leder.

Jag orkar inte att vara glad jämt o ständigt, även jag måste få ha sämre o bättre dagar.

Faaaaan vad ja hatar de här. Känns som de alltid är mitt fel.   

Jag håller på att bli galen att vara hemma. Jag vill till jobbet o jobba o få in mina timmar. Så jag slipper gå som lärling för länge.. Men icke då. Här sitter man med ont i halsen, snuva o hostar så de känns som att lungorna är på väg upp. + att jag har ont i huvudet.

Det som stör mig mest är de att jag trodde först att det berodde på damm i fredags för att jag satt o målade element. Men icke då, visst det kan ha varit en bidragande faktor. Men fan jag är inte van att bli sjuk, jag är inte van att vara sjuk..

Så vad som händer idag är väl samma sak som jag har gjort dom närmaste dagarna. Ta de lugnt o hoppas att jag kan gå till jobbet imorgon. Men jag vill inte vara sjuk. Jaja, det är som de är o det är bara att acceptera.

Jag har tänkt att jag ska ha en riktigt tjej dag med Melissa. Jag vet dock inte när eller om jag ska ta den när Nille o Nicke har barnen. O att jag bara snor Melissa typ en lördag.

Tanken jag har är att vi ska ta en hel dag på Heron. Att hon får leka på barn planeten eller vad de heter. Sen äter något gott o efter de går på bio. Hade även tänkt o kolla om syster o Lilly vill följa med. Bion jag har tänkt att vi ska se är smurfarna. Det blir i så fall Melissas första bio. Hon har aldrig gått på någon. Men jag vill göra denna dag då jag vill att Melissa ska veta att jag inte har glömt henne.

Cleo har fått väldigt mkt uppmärksamhet sen han föddes. Det känns som att jag har missat mkt. Dels så mådde jag inte så bra när jag väntade Cleo, jag hade ju kraftig foglossning osv. Sen så började dom ju renovera vårat radhus o Melissa flyttade till Nicke o Maria. Sen när Cleo som så fick ju jag o Nille stanna kvar på BB i ca 1 vecka då Cleo föddes med båtskalle. Sen fick vi äntligen komma hem men då var det ju mkt Cleo. Sen när Cleo var ca 1-2 månader så var det dax att åka in till Ks. Då han skulle opereras. Där var vi i över 1 vecka. Då Melissa fick åter bo hos Nicke o Maria. När vi äntligen kom hem därifrån så bodde även jag o Nille hemma hos Nicke o Maria, då dom höll fortfarande på att renovera. Men Melissa blev sjuk. Kommer inte ihåg vad hon fick men Nille o Nicke åkte med henne eftersom jag var med Cleo som var nyopererad. Så Melissa fick inte riktigt vara i närheten av Cleo, hon fick inte pussas eller gosa. Men dom fick vistas i samma rum. Men även när Melissa fick lätt hjärnskakning av en fotboll så kunde jag inte följa med. Visst det var inte mitt fel. Men ändå. Jag önskar att jag kunde gottgöra allt detta för Melissa. Alla gånger jag har varit borta eller alla gånger hennes bror har gått före. Så nu känner jag att jag vill göra detta för henne. Gå på bio, äta god mat o bara leka.. Melissa är värd det. Jag har inte velat att Melissa ska känna att "mamma vill inte ha mig nu när lillebror kommit." Jag vet inte om hon har känt så, men jag vill gottgöra henne ändå. Så jag ska prata ihop mig med syster så får vi se när det händer.

jag tror inte att de kommer att hända här i september. Men kanske i oktober.

Den 30:e september så är det dax för tjejmiddag o det ska bli så jävla roligt. Saknar tjejerna. Var länge sen man träffade Therese o Maria. Hoppas att även Madde kommer med. Saknar henne. Sen så fyller jag år, vet inte vad som händer då. Men det återstår o se.

Sen den 13:e fyller Cleo år. Skit vad tiden går fort. Han bli 2 år. Min lilla bebis. Är det nu man ska skaffa en ny bebis.. haha..

Nej nu har jag inte så mkt mer att skriva. Ska sitta o ta det lungt nu. Bye Bye

Sitter här o önskar att jag verkligen var/är på jobbet. Men jag mår verkligen inte bra så det är bara att sitta hemma o jag ska snart gå o lägga mig en stund o hoppas på att jag blir bärre så jag kan jobba imorgon ist..

Men enligt Timo så får jag inte jobba imorgon om jag inte börjar att må bättre idag/ikväll..

Nej nu ska jag gå o sova.. Så jag kan få bli FRISK!!! bye bye     

Önskar att jag kunde säga att man mår som man förtjänar efter en kryssning. Men icke då..

Jag drack typ ingenting utan har varit förkyld hela båtresan. Sen igår när jag kom hem så kändes de som att jag hostade ut lungorna.. Fy fan säger jag bara..

Så idag blir de inge jobb, däremot så ska jag på ett möte kl 8 så jag kan inte gå o sova än..

Sen ska man hämta barnen i eftermiddag oxå. Ska bli skönt o kul att få hem barnen. Men just nu önskar jag bara att jag blir bättre till kvällen så jag kan jobba imorgon. Vill lixom inte missa mer nu.. Nej nu ska jag börja göra mig klar. Så vi hörs..

Idag blir det kryssning. O det ska bli riktigt kul..

Ska ju åka med Lotta (Nickes syster), en av hennes döttrar o hennes kompis.

Så det ska bli spännande.. Hihi..

Nu ska jag fixa mina lösnaglar, spännande, spännande..

Har redan plockat fram kläder som jag ska ha ikväll.

Spännande, så nu väntar jag bara på att Lotta ska höra av sig så man vet vad som händer..

Ha de..

Du verkar inte inse hur mkt jag tycker om dig. Du verkar inte inse att jag lider av att de är så här.

Nej jag vet inte hur jag ska få dig att förstå. Jag orkar inte!!

Jag mår verkligen inte bra när det är så här. Jag vet inte vad jag ska göra, hur jag ska göra eller om jag ska göra. Jag vet inte om jag orkar, vill eller kan.

Jag vet inte alls vad jag vill just nu. Jag mår skit. Jag vet att jag hade bråttom, jag vet att jag inte tänkte mig för. Men jag vet vad jag känner.

Men just nu känns det som att jag inte ens kan lita på det.

Ibland önskar jag att all min kärlek o tro jag har på folk ska göra allting bra. Men ändå blir allting fel. Varför är det alltid jag? Varför är det alltid jag som är boven? Men ändå jag som försöker göra det bra.

Denna gång tänker inte jag vara den som ber om ursäkt först. Jag vägrar.

Jag vill inte vara den som alltid säger förlåt.

Jag vill inte vara den som alltid ger mig.

Du är oxå kunnig att be om ursäkt.

Jag kanske inte alltid är boven men de känns fan så, o det är många som får mig att känna så. Det tär så in i helvete på mig. Jag har ställt upp på så jävla många människor. Funnits där, hjälpt. Men när jag behöver hjälp, när jag behöver någon där. Då finns det ingen. Eller ingen o ingen. Det finns säkert. Men jag är less på att det är jag som hör av mig hela tiden.

Jag sitter o funderar starkt på om jag ska rensa bland mina vänner på fb. För det finns så många som slutat prata med mig pga att jag gjorde slut med Nille, eller att dom flyttat. Eller så kanske jag inte var värd något i början. Vissa fick en stor uppgift, men idag så har jag ingen kontakt med dom. O det är ändå min son det handlar om, min o Nilles son.

Jag är less på det här. Jag är tydligen inte vatten värt för vissa personer. Jag har skrivit o bett om ursäkt för att jag har varit så jävla dum o slutat höra av mig. Trodde allt var bra. Men det är fortfarande bara jag som hör av mig.

Jag saknar många vänner som jag hade, jag saknar många personer som pratade med mig förut. Jag saknar vissa personer som man pratar lite oftare med men att jag som vanligt är så jävla dum i huvudet att jag inte håller de jag säger, som te.x att jag ska in på msn men jag aldrig kommer in osv.. Jätte ledsen ang de Maria..

Nej jag vet inte vart jag ville komma med detta.

Jag känner mig bara så jävla sviken.

Nu ska jag rensa "vänner"..

O alla som känner mig o läser min blogg ska inte ta åt sig. Det är bara en del. Om ni hör av er så får ni veta om det är du/ni o varför..

Jag behöver en ny dator men jag vet inte om jag vill ha en Ipad eller om jag vill ha en bärbar dator.

Jag kan inte så mkt om varken datorer så skriv gärna motivation oxå.. =) Snälla hjälp!